Direktlänk till inlägg 19 mars 2011

Nya Zeeland

Av Anna Nordberg - 19 mars 2011 19:11

Jag har inte bloggat på ett tag nu, och jag väljer att skylla på att det varit fokus på bröllopsresa. Nu är vi dock tillbaka min man och jag, så inga undanflykter kan accepteras längre.


Jag återupptar mitt bloggande genom att skriva lite om just bröllopsresan. Om du någonsin ska till Nya Zeeland så kan du få ett och annat tips här, med fokus på mat och vin. Såklart.


Vi gjorde en mellanlandning i Sydney på vägen dit, och hann med både shopping och en klättringstur på Sydney Harbour Bridge. Väl på Nya Zeeland valde vi att bila oss norrut från Christchurch. Bil och boende var bokat innan, men inte så mycket annat hade hårdplanerats. En kompromiss mellan mitt planeringsbehov och min makes förkärlek till att så att säga ta dagen som den kommer.  


Ett tips om du har 3-3,5 vecka är att välja antingen syd- eller nordön. Du hinner inte med båda om du inte vill jäkta fram med en natt per övernattningsställe.  Det finns så mycket att se… Ett alternativ är naturligtvis att bara fokusera på vin och då skulle jag rekommendera att flyga till Dunedin på sydön för vinbesök i Central Ontago (t ex kallare pinot noir med mer krydda och mindre frukt), sen flyga upp till Christchurch för att bila längs med östkusten via Waipara (Pegasus Bay) till Marlborough och Nelson, ta färjan till Wellington och köra via Martinborough till Hawkes Bay för att avsluta vinresan i vinområdena runt största staden Auckland.


Om din idealresa består av att ligga på en strand i tre veckor så kan du välja både närmare och mer solsäkra resmål än fina Nya Zeeland. Vi hade tur med vädret under vår resa (bara ca 3 regndagar), men vädret på Nya Zeeland under dec-feb är som svensk sommar. Och det vet vi ju alla hur det är. Kan vara helt fantastiskt med sol och 28 grader men också regn och 16 grader. Sydön är något kyligare än nordön, och västkusten något mer regnutsatt än ostkusten.

Här följer en kort beskrivning av våra stopp på resan. Av någon anledning tenderar det att bli viss slagsida mot vin och mat för oss, min man och mig. Eller speciellt för mig kanske, om ni frågar min man. De bästa upplevelserna har jag fetmarkerat.


CHRISTCHURCH

Första stoppet. Som tur är tre veckor innan jordbävningen där över hundra människor omkom. Vi kommer så här i efterhand mest ihåg katedralen som numera är raserad. En hel del mysiga restauranger finns längs med floden och Oxford Tce (mellan Hereford St och Gloucester St), men annars skulle jag rekommendera att istället tillbringa någon natt i Akaroa - där vi passade på att simma med rasande fina Hector-delfiner. Akaroa ligger ca 1,5 timme öster om Christchurch och är en mysig by vid havet, med fantastiska omgivningar.


Efter två nätter i Christchurch bilade vi norrut genom Waipara, ett vinområde i uppåtgående vågar jag påstå. Vi hann med en trevlig och serviceinriktad vinprovning på Mud House innan vi tog körde in på Pegasus Bay Winery (http://www.pegasusbay.com/) för lite vinprovning i vinshopen och en långlunch. Vid högsäsong är det ofta fullt så boka innan.


Lunchen på Pegasus Bay var en av de bästa matupplevelserna på resan!  Till förrätt åt vi lättrökt fiskcarpaccio med blodapelsin, tryfflade dvärgpersikor (!) och pumpafröolja.  Vid servering doldes rätten under en glaskupa med rök - som lyftes och avslöjade en rätt precis så löjligt vacker som det låter. Självklart egenproducerat vin till – en BEL CANTO dry Riesling till mig och ett halvt glas VIRTUOSO Chardonnay till mannen (han körde stackarn, men å andra sidan har Nya Zeeland ofattbara 0,8 promille som gräns för rattonykterhet…inget jag skulle rekommendera att testa).  Carpaccion var så mjäll och god och lätt!

  

Och så huvudrätten, där vi valde ”Pegasus Bay Duck for Two”. En hel muscovadobräserad- och knaperstekt anka med sötmustig sky på körsbärskirsch och en fräsch ruccolasallad med ricotta, granatäpple och balsamico. Dessutom en mycket god potatis dauphinoise (potatisbakelse), som nästan var överflödig.  Vi åt så vi storknade av det möra köttet och krispiga skinnet. Extra bonus för att vi kunde vertikalprova Pegasus Bays pinot noir till maten – ett havlt glas 2002 och ett halvt glas 2006. Vi köpte med oss en flaska av 2002:an – den var mogen och fin, och det kan vara trevligt att ha någon flaska i vinkylen som man faktiskt kan dricka typ…nu.


Till och med efterrätten var perfekt på Pegasus Bay. Jag kan vara rätt kräsen där annars, och åt egentligen bara två minnesvärda efterrätter under resan. Det här var alltså den ena. En Milles Feuille med vahlronakräm och jordgubbar. Fint krispig med ljuvligt fluffig choklad och fräscha, sötsyrliga gubbar. Till det ett glas Noble Harvest från huset (vill notera att min man stod över – han är en ansvarsfull chaufför). Min enda sorg var att jag inte orkade äta upp allt.


MARLBOROUGH


Övernattningsstopp nummer två var tre nätter på Marlborough Vintners Hotel utanför Blenheim. Mitt i vindistriktet med producenter som Cloudy Bay och Montana runt hörnet. Boendet var fantastiskt, en toppmodern svit i form av ett radhus där en flaska mousserat väntade med gratulationer till bröllopet. Kom för guds skull ihåg att för-informera era boenden om att ni är på bröllopsresa!


I Marlborough hade vi bokat en vintur med Marlborough Elite Tours. Fay var fantastisk och bilen lyxig (BWM 7-serien), men med tanke på hur lättillgängliga nästan alla producenter i området är så kan du lika gärna cykla eller bila omkring själv. Vi fick dock en winemakers tour på Te Whare Ra – mycket charmig mindre vingård som sköts av äkta paret Anna och Jason (http://www.te-whare-ra.co.nz/). 


De vinprovningar vi gillade bäst i Marlborough var Cloudy Bay (bland annat gillar jag deras lätt fatlagrade men mycket friska Chardonnay och deras Te koko Sauvignon Blanc) och Allan Scott (deras Late Harvest Sauvignon Blanc är ett underbart dessertvin). Det finns också fint fruktiga Pinot Noirs, mycket bra fläderdoftande Sauvignon Blancs (som jag gillar men min man kan ha lite svårt för) och om man gillar fruktiga Rieslings så lär man inte bli besviken. Om man är intresserad av terroir och ekologiskt så kan jag rekommendera ett besök på Terravin – som bl a har en fin pinot noir: Hillside Reserve.


Till min mans glädje lyckades vi klämma in en ölprovning också – Moa Brewing Company har ölprovningsbar på Jackson’s road (http://www.moabeer.co.nz/).  Jag litar på min mans ord när han säger att Moa Noir var mycket imponerande. Vi släpade inte helt genomtänkt hem en låda av just Moa Noir till min lillebror som tack för kattvakten. Från Nya Zeeland till Sverige. Drick med andakt kära Johan.  


Middag på Herzog Winery & Restaurant kan varmt rekommenderas i Marlborough. Du välkomnas med ett glas rosé på verandan och mumsar på amuse bouche i den lätta kvällsbrisen medan solen går ner över vingården. Livet blir inte så mycket bättre än så.

  

Väl inne i restaurangen körde vi trerättersvarianten i fullt gourmet-utförande. Jag valde oxsvansravioli till förrätt, ankbröst med ricottagnocci till huvudrätt och osttallrik till efterrätt. Egenproducerade viner till såklart, där Tempranillon inte riktigt klarade oxsvansens fantastiska mustighet, men pinot noiren till ankbröstet var utmärkt. De kan ju sina pinot noirer nya zeeländarna. David tog kallrökt vaktelbröst med ärtpuré till förrätt, och han tyckte att vinet (Arneis 2010) passade fint till även om jag var mer lyrisk över min förrätt. Till huvudrätt valde han snapper med fänkål och apelsinsmör, vilket fick tummen upp tillsammans med ett glas Viognier. Läs mer om Herzog på http://www.herzog.co.nz/dining/. Här kan du också bo lyxigt under din vistelse i Marlborough.


Många vingårdar i Marlborough har bra luncher, t ex Twelve Trees restaurant (vid Allan Scott Winery) där jag åt en finfin krämig pasta med kyckling, svamp och parmesanost.  De är annars förtjusta i seafood chowders som lunch i Marlborough, men jag vill understryka att det inte är skaldjursgrytor av den typ vi svenskar är vana vid – det är mer stuvning än gryta. Du som har ätit corn chowder i USA vet vad jag pratar om.  


Boka bord för lunch vid högsäsong (på populära restauranger) så slipper du oroa dig för allehanda hungerframkallade incidenter. Det är också utmärkt, förenat med risk för halvalkoholism, om någon annan alltid kör så att du kan ta ett glas vin eller två till varje lunch…


WELLINGTON (och MARTINBOROUGH)


Färja över sundet till Köpenhamn… eller ja, Wellington. Huvudstaden måste ju besökas, och med vårt tre-dygnsbesök lyckades vi pricka in den sk Seven-helgen. För er som är totalt okunniga (som oss) är det helgen när ”hela” världen spelar 7-mannarugby i Wellington. Det var galna maskeradoutfits i hela stan och mycket festande. Vi följde självklart finalen på lämplig sportsbar – maten var kass men Nya Zeeland vann mot storebror England. Jag noterade att Rugby är en smärtsam sport, att mina tävlingsnerver kickar igång även för sporter jag knappt förstår, och att spelarna onekligen har snygga ben.


En ”sagan om ringen”-tour, shopping och besök på nationalmuseum hann vi med i Wellington. Men framförallt hann vi med en middag på Logan Brown. Enligt diverse tidningar Nya Zeelands bästa restaurang, och en bröllopspresent från vänner Mika, Kicki, Maria, Juha och Carro. Två saker gjorde djupt intryck på mig. För det första förrätten och tillika signaturrätten (som inte finns på menyn) musselravioli med beurre blanc. Rätten var syrlig och sammetslen, med lite krispighet från citronstrimlor, och vinet till passade alldeles utmärkt: 2009 Rippon Sauvignon Blanc från Lake Wanaka. 


För det andra vinet till min chokladdessert. Desserten i sig var inte alls illa, men det var det röda dessertvinet som jag föll pladask för: Clearview Estate Sea Red. Det är svårt att hitta bra röda dessertvin så jag blev överlycklig (och jag menar faktiskt överlycklig) när jag ser att det produceras av just Clearview, som ligger i Hawkes Bay. Tillika nästa stopp på vår resa! Läs mer på http://www.loganbrown.co.nz/.


På vägen till Hawkeys Bay beslutade vi att stanna till i Martinborough och besöka två vingårdar. På Murdoch James bokade vi ”From grape to wine” och fick en rundvandring bland vinrankor och vintunnor. Vi köpte deras premiumvin Fraser Pinot Noir. Pinot Noir från Martinborough är mer kryddiga och mindre fruktiga än syskonen från Marlborough.


Martinborough’s Ata Rangi bjöd på en mycket charmig vinprovning, där jag framförallt fastnade för  Petri Chardonnay. Fin syra och diskret nöt/ek-ton.


HAWKES BAY


I Art Deco-staden Napier bodde vi på anrika County Hotel i två nätter. Där blev vi som fin bröllopsresebonus uppgraderade till kungssvit. I Hawkes Bay la vi fokus på vin. Vi besökte självklart Clearview Estate för att inhandla det fantastiska dessertvin som jag provade på Logan Brown – Sea Red. Andra producenter jag kan rekommendera är omskrivna Te Mata och Syra-fokuserade Bridga Pa.  Lunch äts med fördel på vackra Mission Estate Winery (http://www.missionestate.co.nz/restaurant/) ute på deras veranda med utsikt över hela Napier. Boka bord! Är du hungrig så prova deras exklusiva men väl tilltagna fish and chips.


Ett annat måste om du gillar vin och befinner dig i Napier är ett besök på vinmuseet (mitt emot County Hotel) och deras doftrum! Jätteroligt att gå runt och botansiera bland doftprover - häpna över vilka konstiga dofter som finns och vilket dåligt (eller bra) luktsinne du har. Du kan också delta i en virtuell vinprovning med fem producenter från regionen.


ROTORUA (OCH HOBBITON)


Från Napier åkte vi västerut mot det turistpopulära, seismiskt aktiva och svaleldoftande Rotorua. På vägen stannade vi till vid mäktiga Huka Falls. Inget högt fall, men med en imponerande, turkosblå vattenmassa.


Rotorua är turistigt men om man vill få en dos av seismiskt aktivitet eller Mauri-kultur så finns mycket att välja mellan. Waimangu, ca 4 mil utanför Rotorua, är den största seismiska parken – du kan välja mellan tre längder på promenaden genom rykande dammar, bubblande vattendrag och turkosfyllda kratrar.  För lite avslappning eller värme en kylig dag - besök Polynesian Spa med flera heta utomhusbassänger med utsikt över Lake Rotorua (och tillhörande lätt pikanta doft).


Om du väljer Rotorua som ett av dina stopp, missa inte ett kvällsbesök på Rainbow Springs, där du kan komma riktigt nära nationalmaskoten och tyvärr utrotningshotade Kiwi-fågeln. Urcharmig. Ta gärna den guidade turen i dagsljus också, för att se hur små kiwi-ungar föds upp – biljetten till den lilla parken gäller i 24 timmar.


Restaurangtips bjuder jag på såklart. Ett enkelt lunchställe med förvånansvärt goda sallader och välkryddad kyckling är Abracadabra Café (1263 Amohia st). Jag och David gillade också okomplicerade ”stonegrill”-restaurangen Tripple 1 five, där vi stekte vårt eget kött över en het sten och åt den andra minnesvärda efterrätten på resan: en syndigt oemotståndlig nöt- och kolapaj. Slutligen är lite kitschiga kvartersitalienaren Zanelli’s (1243 Amohia St) ett alternativ om längtan efter pasta blir för svår – jag åt en Fettucine med kyckling, scampi och bacon som var riktigt mumsig.


Efter två nätter i Rotorua påbörjade vi den längsta etappen på vår resa. Drygt 40 mil norrut till lilla kuststaden Paihia på nordligaste östkusten. På vägen följde vi upp ett tips och stannade till vid Matamata och en förbokad guidade tur i Hobbiton – från Sagan om Ringen-filmerna. När vi var där den 12/2 var byn nämligen precis återuppbyggd inför filmning av The Hobbit (med bl a Mikael Persbrandt) – och det var verkligen en upplevelse som överträffade våra förväntningar. Utan att överdriva så kändes det som att kliva in i början av första filmen i trilogin. Allt var grönt och sagoskimrande. Om ägarna till marken får fortsätta behålla byn i det skicket och hålla guidade turer så kan jag absolut rekommendera ett besök. Läs mer på http://www.hobbitontours.com/.


PAIHIA


Vi bodde fem nätter i Paihia, på Watersprings Lodge med fräsch köksdel och fin liten pool (men tyvärr utan AC). Här slappnade vi verkligen av. Förutom att sola vid poolen finns det mycket att göra, om man så vill. Vi åkte båt över till underbart mysiga Russell där vi njöt av vin och mat och solnedgång precis vid strandkanten (Kamakura är en bra restaurang – boka bord om du vill sitta nere vid stranden, annars är det inget problem att få ett bra bord om du kommer före 19.00) Vi åkte på en dygnskryssning med Ipipiri Overnight Cruise, vilket var helt ok men satsa hellre på en dagstur med båt – delfinskådning, fiske, ”hole in the rock”.  Vi hoppade fallskärm  med Skydivezone (http://www.skydivezoneboi.co.nz/) – galet coolt och fantastisk utsikt över den gnistrande bukten på vägen upp.

  


Och framförallt åt vi en helt underbar avsmakningsmeny på Puretastes (http://www.paihiabeach.co.nz/paihia-bay-of-islands-restaurant). Och det bästa är att bra mat och vin är prisvärt på Nya Zeeland – extra så med stark krona. 7-rätters avsmakningsmeny med tillhörande nya zeeländska viner för 750 kr/person! En favorit var halstrad tonfisk med gurksorbet, wakame sjögräs, inlagd daikon, laxkaviar och sojareduktion. Till det en passande Curio Gewürztraminer 2008 från Marlborough.

  


AUCKLAND

Vi avslutade vår vistelse med två nätter i Auckland. Vi cashade in makens American Express-poäng och bodde på elegant designade och 5-stjärniga Westin Hotel, nära hamnen. Auckland har ca 1,3 miljoner invånare och är en riktigt trevlig storstad. Vatten och båtar överallt, bra shopping (bl a Veronica Maine och Marcs) och fantastiska restauranger i hamnen.


Två restauranger som du måste besöka om du är i Auckland:

Euro (http://www.eurobar.co.nz/Cuisine.aspx). Missa inte Euro classic Peking duck till förrätt! Om du är hungrig rekommenderar min man Euro classic rotisseri chicken till huvudrätt (jag smakade och det var verkligen en mör och smakrik kyckling med fantastiskt potatismos med fetaost till). Om du kommer hyfsat tidigt (före 19.00) så går det att få ett bord inomhus för två utan att boka eftersom restaurangen är stor. Boka om du vill sitta ute eller komma senare.


Soul Bar (http://www.soulbar.co.nz/). Här åt jag en hummer- och räkravioli i beurre blanc till förrätt som var sååå god med ett glas sauvignon blanc från Marlborough. Boka så att du får ett bord ute med utsikt över hamnen.

  

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anna Nordberg - 19 juli 2014 16:12

Min mat och vinblogg har tagit klivet in i 2010-talet. Till sist. Flytten har gått till www.vinblogg.se.  ...

Av Anna Nordberg - 8 juni 2014 17:07

Kött, potatis och sås i dess godaste form - vågar jag nästan påstå. En utmärkt ersättare för söndagssteken, eller varför inte fredags-entrecôten? Rostbiffen kan även göras på fransyska eller som vi gjorde sist - på en fin bit ytterlår (i detta fall f...

Av Anna Nordberg - 8 juni 2014 16:58


Ibland är det gott att vara nyttig. Den här broccolisalladen är ett lysande exempel. Testa den till ugnsbakad lax, kycklingfilé eller grillad halloumi, så ser du hur rätt jag har. Ursprungsreceptet är från Tina Hellberg.      Broccolisallad (4...

Av Anna Nordberg - 8 juni 2014 16:12

En underbar vårsallad med både sälta, sötma och olika texturer. Vi testade en lagrad Gewurtzraminer till rätten, för att möta sötman från polkabetor och fikon. Det funkade alldeles utmärkt. Annars duger det det med en fruktig sauvignon blanc - t.ex. ...

Av Anna Nordberg - 8 juni 2014 16:09


  Det var väl ungefär ett halvår sedan jag gjorde något inlägg sedan. Fy skäms. Det kommer därför en hel del recept från tidigare i vår, och vi börjar med förrättsbufeén till i påskas. Som funkar lika fint till midsommar.   Laxpastrami med und...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

  • Bloggtoppen.se

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards