Skulle ha haft middag med goda vännerna Juha och Maria, och lilla Ines, i fredags kväll. Stackars Maria fick tandinflamation. Aj. Förståeligt nog blev middagen inställd.

Där stod jag. Med inköpta råvaror till förrätt för fyra personer. Pilgrimsmusslor och räkor. Färska och fina. Allt efter det förutvalda vinet. Tomero Semillon/Chardonnay 2006. Inköpt på min och sambons sydamerikaresa för ett år sedan, på plats i Mendoza, och dags att dricka upp nu. Vad göra? Lösningen blev lika enkel som genial. Precis som planerat, men som huvudrätt för två!

Receptet är ett helt eget experiment. Med ett gourmédoftande namn som sig bör. "2 x hav och vitlök". Jag är ju riktigt poetisk. Den längre beskrivningen är Smörstekt pilgrimsmussla på machésallad, toppad med vitlöksdressing och parmesan, samt Färska handskalade räkor med vitlöksdressing och touch av cayenne, på en smörstekt och frasig formskiva.

Med inslag av total hybris - visst låter det alldeles underbart gott?

Vitlöksdressing (görs kvällen innan, eller minst 2 timmar innan)

1/2 gul lök

2-3 vitlöksklyftor (beror på personlig nivå av vitlökskärlek)

1 ägg

1/4 dl champagnevinäger (okej, vitvinsvinäger går väl bra också)

2,5 dl matolja

salt och peppar

Mixa allt utom oljan med en stavmixer, till en jämn smet. Droppa därefter i matolja försiktigt under fortsatt mixning, till en krämig dressing. Häll inte i för snabbt - det skär sig. Häll upp på flaska eller burk, och ställ kallt (över natten eller minst några timmar). Dressingen håller sig ca 4-5 dagar i kylen. Det som blir över efter gourméförrätten används med fördel till en pastasallad på söndag kväll. 

Vitlöksräkor på formbröd (2 pers huvudrätt eller 4 pers förrätt)

300 g färska räkor med skal

1 nypa cayennepeppar

3 msk vitlöksdressing

2 formbrödskivor 

Smör

Pilgrimsmusslor med parmesan och vitlök (2 pers huvudrätt eller 4 pers förrätt)

4 färska pilgrimsmusslor

1/2 dl parmesan i tunna flagor

3 msk vitlöksdressing

1/4 påse machésallad, sköljd

salt och peppar

Instruktion vid tillagning: 

1. Ta fram två snygga, mindre fat per person (alternativt ett avlångt fat per person, med plats för räkor på ena sidan och mussla på andra sidan)

2. Skala räkorna och blanda med vitlöksdressing, cayennepeppar, salt och lite peppar.

3. Ta bort kanterna från formbrödskivorna och dela i två diagonala bitar. Stek brödet frasigt i smör. Lägg en (eller två om det är huvudrätt) brödbitar(ar) på hälften av faten.

4. Fördela räkröran på brödskivorna 

5. Stek pilgrimsmusslorna i smör, 40 sek på varje sida, salta och peppra lätt. Lägg upp musslorna på resterande hälften fat, ovanpå ett lager machésallad. Ringla vitlöksdressing och strö parmesan över mussla och sallad.

6. Servera komborätten genast, med ett glas Semillon/Chardonnay. 

Är jag ett geni eller är jag? 

Om det av förklariga skäl är svårt att få tag på en flaska Tomero, så finns det såklart alternativ. T ex Jacob's Creek Semillon Chardonnay (65 kr) eller Bengt Frithiofsson Chardonnay Semillon (70 kr).

Är med i en vinklubb. Vinklubben Tre kronor. Bra vin- och matkombinationer på deras hemsida. Bra och prisvärda vinprovningar. 200 kr per person, ca 8-9 viner att prova. Med små tilltugg, för att matcha mat och vin.

I onsdags var det dags för marsprovningen. Sambon och jag infann oss på Döbelnsgatan 8 kl 19.00 Liksom ca 30 andra personer. Sen satte det igång.

Först två vita. Chardonnayer av olika snitt. Oxford Landing Chardonnay 2007 från Australien först ut. Vinklubben Tre Kronor är väldigt förtjust i Yalumba, har varit med på flera av deras provningar. Oxford Landing är deras basvinserie. Ett enkelt vin som doftar päron, lite citrusskal. Vår instruktör, mycket karismatisk och underhållande, är mån om att påpeka att det är just citrusskal det luktar. Inte citrus. Den viktiga skillnaden i oss vinnördars värld är inslag eller avsaknad av syra i vinet. Gör en stor skillnad på vilken mat som passar till. När du smakar på vinet så märker du på sidan av tungan om vinet innehåller syra. Oxford Landing Chardonnay smakar lite sött på tungspetsen, frukt (citronskal, lite melon kanske) och lite beska. Men ingen syra. Och väldigt enkel. Ingen höjdare i sig själv, tycker jag. Funkar okej med den lilla skagen-wrapen till (jag poängterar att wrapen var utan citron eller lime).

Den andra Chardonnayen är från klassiska Bourgogne. En Hautes-Cotes De Nuits Bland 2006, 149 kr. Doftar som en klassisk vit bourgogne - engelsk frukost. Rostat bröd, lite söt frukt som i marmelad, smör. Jo, det tar ett tags sniffande innan tonerna framträder. Jag tycker dock ändå att det är lättare att känna dofterna i vita viner, än röda. Mer komplex smak än Oxforden, mer beska. Bättre matvin. Fin till det lilla smakprov av fisksoppa som bjuds - med mycket grädde och lite dill. Dock ingen citron. Eftersom det inte finns någon syra i vinet. Skulle absolut kunna tänka mig att köpa det här vinet. Sambon är inte lika övertygad. Men erkänner att det är bättre än föregående vin i alla fall.

Så går vi över på de röda vinerna. Det är tema Spanien. Först ut är rena Tempranillos, innan vi går in på Riojor med Tempranillo och Garnacha (Grenache). Tempranillos har ingen syra i sig själv, vilket därför ofta tillsätts med hjälp av Garnacha. Som ni redan har förstått - det påverkar matvalet.

Klassificeringen Crianza, Reserva och Gran Reserva talar om hur länge vinet har lagrats. Inget annat. 6 mån fat, totalt 2 år. Eller 12 mån fat, totalt 3 år. Eller 18 mån fat, totalt 5 år. Det som händer med vinet är att det går från ugnt och körsbärigt till mer sylt, stall, tobak och choklad. Olika nivåer av vanilj och krydda från fatlagringen går som en röd tråd. Viña Albali Crianza (58 kr) är mycket riktigt ungt, lätt och inte så imponerade i mitt tycke.

Viña Albali Reserva (68 kr) är något bättre. Här smyger sig en liten organiskt touch på. Eftersom ren Tempranillo saknar syra så funkar detta okej till en wrap med rökt lax, lite majonnäs, dill och lite rivet citronskal (dvs inte citronsaft). Tror den är lite väl tam för en alltför tung rätt - kanske till kalv.

Viña Albali Gran Reserva (79 kr) är däremot riktigt prisvärd. Viner från Valdepeñas är billigare än viner från Rioja. Och det går att göra fynd. Luktar stall och svarta bär, lite plommon. Varmt. Smakar förutom den omisskänneliga vanilj- och kryddtonen från fatlagringen, också sylt och choklad. Och såklart, ingen syra - fortfarande ren Tempranillo. Får prova med en köttsoppa med selleri, lök och grädde. Mmmm. Till det priset är det ett bra vin.

Efter de rena Tempranillo-vinerna är det dags för en Rioja med 15% Garnacha och Graciano. Lite syra är således tillsatt. Marqués de Cáceres Crianza (89 kr). Lagras tydligen lite längre än en vanlig Crianza, men inte så länge som en Reserva. Känns att den är ung, lukar och smakar vanilj och körsbär. Syran känns på sidan av tungan. Maten till bör således innehålla lite syra. Vi får prova en rostbiffwraps med pickles, som tillför syra. Bättre än Viña Albali Crianza om man gillar rödfruktiga, lite yngre viner. Skillnaden är priset och syran.

Sen kommer en liten udda fågel. En sydafrikan, med ambition att vara en Bordeaux. Därav namnet L'Avenir Stellenbosch Classic 2006 (99 kr). Classic betyder typ "med ambition att vara en Bordeaux", har jag nu lärt mig. Eftersom jag gillar Bordeaux:er, men inte prisnivån, så är det viktig kunskap. Så har vinmakaren då lyckats med sin ambition? Oh ja, skulle jag vilja påstå. Doftar läder (tyder på ekfat), sågverk, lite rök (vanligt hos sydafrikaner), svarta vinbär, choklad... Kände såklart inte allt på en gång, men med lite hjälp (bl a av sambon) och tid så växer det! Smakar svarta bär och frukt, bränt, choklad, syrlighet. Måste vara fantastiskt till en rustik kötträtt med svamp eller rotfrukter! Går definitivt att lagra några år, oavsett vad systembolaget skriver. Jag har redan köpt på mig tre flaskor av detta fyndvin för 99 kr! 

Vi provade några andra viner också, bl a en god Sierra Cantabria Cuvée Especial 2003 (149 kr), som tyvärr har sålt slut på systembolaget. Men jag tror att det blir en overload om jag fortsätter. Jag går lätt vilse i min egen fascination. Rekommenderar ett eget besök vid nästa provningstillfälle. 200 kr är det värt. 

 

 

Har en ny favorit i vardagsmatklassen. Courteousy of min vän Åsa. Mycket enkel scampipasta, som gärna sköljs ner med ett glas halvtorr riesling. Jovisst kan man dricka ett litet glas vin en vardagkväll. Bara ett litet.

Helst ska scampin förstås vara mangrovesnäll. Det är dock svårt att hänga med i vad som är tillåtet från vattendragen i världen just nu. För en vecka sedan var odlad lax okej. Nu är det tydligen inte okej. Eller bara om den är ekologisk, alltså uppfödd på restprodukter. Torsk kan tydligen också vara okej. Ibland. Men hur vet jag när? Och vem kan jag lita på?

Pappa tipsar om hajmal, som ett alternativ till t ex torsk.

Här kommer i alla fall receptet. Tack Åsa, jag har bara justerat det lite, lite grand!

400 g penne

4 msk rapsolja

4 hackade vitslöksklyftor

2 msk riven ingefära

1/2-1 liten chili (beror på hur starkt man vill ha)

400 g scampi (rensade, eventuellt med stjärten kvar)

1 1/2 msk flytande honung

1 msk ljus soja (japansk)

saft av 1/2 citron

1 dl hackad persilja

Koka pastan. Fräs vitlök, ingefära och chili i rapsolja ca 1 minut (får inte brännas - då blir det beskt!). Lägg i scampin och fräs i 1 minut. Tillsätt citronsaft, honung och soja - låt koka ihop. Smaka av - tillsätt lite mer citron, honung eller soja beroende på hur det smakar (ev lite chilipulver om det saknar sting). Häll i den kokta pastan, tillsätt persilja och rör om ordentligt. Salta lätt. Färdigt!

Så gott. Så snabbt. Och ett litet glas Riesling till.   

En efterlängtad middag hema hos oss igår. Reseklubben Pingu hade årlig resmålsomröstning.

Reseklubben Pingu består av mig, min sambo och två ytterligare par: herr och fru Torarp, eller Cissi och Totte, samt Åsa och Mackan. För två år sedan kläcktes idén. Vi ska månadsspara och åka på en weekend-resa tillsammans varje år. Den nyfödda reseklubben döptes till Pingu. Lång historia, som involverar julmarknad på Gröna Lund och en femkamp med pingvininslag.

Förslag på resmål presenteras i början av året, ett förslag per par, under en gemytlig middag. Viktigt att hålla budget och att vara kreativ i presentationen. Sen röstar vi. Mycket noggranna regler har tagits fram. Det par som vinner blir också årets reseledare. Under nästa middag, för- eller sensommar, presenterar reseledarna mer detaljerad information. Vad ska packas? Har allt bokats? Blir det tid för shopping och öl?

Själva resan genomförs någon gång september/oktober. En post-rese-middag avslutar reseåret. Alla tar med en varsinn CD med brända semesterbilder. Visas på storskärm till allmänt jubel. Och så börjar vi om igen.

År 2007 styrde vi kosan till Mallorca. Förra året stod Rom som segrare - då var jag och sambon reseledare. Igår var det alltså dags för omröstning 2009. Äntligen!

Efter en rosa välkomsdrink inleddes kvällen med en räk- och laxcoctail till förrätt. En favorit i repris. Finns under ett annat inlägg också, liksom huvudrätten vi kommer till sen, men jag tar recepten igen. 

Lax- och räkcoctail med blodgrape (6 pers)

250 g riktigt fin, färsk odlad lax

1 blodgrapefrukt

2-3 salladslökar

250 g skalade färska räkor (ca 500 g oskalade)

Halv röd spansk peppar (dvs inte stark, mer för färgen - ta en halv liten röd paprika annars)

1 nypa chilipulver

saften av en limefrukt

3 msk olivolja

Bladpersilja

salt och peppar efter smak

3 formbrödskiva

Smör

1. Avslägsna eventuella ben och skin från laxen. Skär laxen i små bitar. Skala grapefrukten och skär ut filéer ur frukten, dela dem i mindre bitar. Skiva salladslöken och den spanska pepparn tunt.

2. Blanda laxen med räkor, grapefrukt, salladslök och spansk peppar i en bunke. Tillsätt limesaft, chili, olja, hackad bladpersilja, salt och peppar. Blanda väl. Låt dra i kylen minst 1 timme.

3. Skär bort kanter på formbrödskivan, dela diagonalt i två delar. Stek i smör i varm panna.

4. Lägg upp den marinerade blandningen i coctailglas, lägg en formbrödskiva på kanten. 

Till maten serverade jag en gammal favorit. Tahbilk Marsanne 2006 (90 kr, nr 6406). Torr men ändå med frukt, inklusive en hint av blodgrape. Mycket bra till förräten. Även en annan favorit skulle ha funkat bra: Hunter's Sauvignon Blanc (99 kr, nr 6202) - lite "torrare". 

Måste erkänna att vi tog en mellanbrejk här. För att titta på bidragen i Melodifestivalens fjärde deltävling. Jo, det stämmer. Vi var säkra på att Sarah och Torleifs skulle gå direkt till globen. Inte nödvändigtvis för att de var jättebra - alla låtar var ärligt talat rätt dåliga. Men det kändes så. Vi hade som bekant helt fel.

Dags för huvudrätt sen. 

Krämig pappardelle med svamp (6 pers)

1 pkt bacon

2-3 matsked olivolja (gärna med Karl-Johansvampsmak)

4 charlottenlökar, skalade och hackade

1 knippe sparissar, skivade

150 g sockerärtor

400 gram svamp: bruna champignoner och Karl-Johansvamp, i stora bitar

salt och nymald svartpeppar efter smak

400-500 gram pappardelle pasta

200 gram nyriven parmesan

1 msk färsk timjan

4 ägg

3 dl blandning av koncentrerad kycklingfond och matlagningsgrädde. (ca 2 msk kycklingfond)

Så här gör du:

1. Stek baconen i varm stekpanna tills den blir krispig och brun på båda sidor. Lägg baconen på hushållspapper för att torka och svalna.

2. Sautera den skivade löken i olivoljan så att den mjuknar. Lägg i svamp och sparris och salta och peppra försiktigt. Låt steka under 6 minuter eller till dess att sparrisen mjuknat. Sätt ner värmen till låg.

3. Under tiden kokar du pappardellen i en stor kastrull med rikligt med saltat vatten en minut kortare än vad paketet visar. Häll av vattnet men spara 1 dl av kokvattnet till senare.

4. Lägg i pappardellen och sockerärtor i svampröran och blanda ordentligt (om det är ont om rum i stekpannan, häll över till större kastrull här).

5. Rör samman hälften av parmesanen med ägg, timjan och gräddfonden i en separat skål. Häll äggröran över pastan och blanda ner ordentligt med kraftiga rörelser. Håll på till dess att du märker att äggen börjar tjockna. Använd det sparade kokvattnet för att få den konsistens du vill ha (brukar inte behövas).

6. Peppra och strö över baconen, brutet i små bitar. Servera med resten av den rivna parmesanen.

Den här pastarätten är underbart enkel och mumsig. Till den drack vi en flaska rött från Pinguklubbens premiärresa till Mallorca. Vi besökte då vingården Macia Batle och köpte en magnumflaska Reserva Privada från 2001. Nu var det dags att korka upp den. Svarta bär, lite kryddighet och rökhet, balsamico-ton. Inte ofta jag dricker vin på druvan Manto Negro. Underskattad tror jag bestämt. Ett bra alternativ till en italienare som t ex. Barbera D'Alba (209 kr, 96699) eller Zenato Valpolicella Classico (109 kr, nr 12385).

En kastrull pastamums och en magnumflaska senare så var det dags. Kvällens huvudattraktion. Omröstning. 

Jag och sambon var först ut. Årets förslag blev Dublin. Lägenhet för att spara budget, dock fräsch och central. Minst en aktivitet inom budget är obligatoriskt - vi presenterade en heldagsutflykt via tåg och flyg till Aran Islands och Dún Aengu. En vild chanstagning med extra flygtur. Hälften av resklubben har anlag för flygrädsla.

Sen Mackan och Åsa. De inledde starkt med en tårdrypande 60-sekundersfilm om hur vi alla måste ta miljöförstöringen på allvar. Snyggt upplägg för tågresa till Köpenhamn. Boende på Savoy, besök på Calsberg-bryggeriet och i Christiania. Plusbetyg för att middagsbesök på lyxig restaurang ingår i paketet.

Sista paret ut var Cissi och Tomas. De gick ut hårt i år. Matchande klädsel. Flört med vår nationella stolthet. Åre stod nämligen på programmet. Flyg tur och retur. Schysst boende i lyxig stuga. Forsränning och ridning,  möjlighet att lägga till spa. Eller mountenbike. Eller extra tupplur.  Och så en middag på Fjällpuben, Melker Andersson nya projekt.

Vi var alla överväldigade och förvirrade. Hur rösta? Sköt in efterrätten för att ge tid till kontemplation.

Två kulor sorbet: blåbär och krusbär/lime. Varken mer eller mindre. med ett litet glas Nivolé (61 kr för halvflaska, nr 7787). Uppfriskande.

Så bunkrade vi upp oss med kaffe och avec i soffan. För en raflande omröstning. Reglerna säger att vi inte får rösta på eget bidrag i första röstningsomgången. Om något alternativ får fyra röster (dvs alla andras) så vinner det. Annars blir det omröstning och alla får rösta på sitt eget. Det blev omröstning. Som det har blivit alla gånger hittills. I omröstningen stod kampen mellan Köpenhamn och Åre. Dublin föll på "extra flyg"-greppet, tror vi. Efter supé, skratt och spänning stod Åre som slutlig vinnare.

Grattis till reseledarna Torarps - i september bär det av norrut!